Civila och militära radarstationer i Blekinge

Allmänt

Blekinge är ett strategiskt placerat län och landskap med skärgård och relativt lång kuststräcka. Det finns några viktiga hamnar i länet. Tämligen nära, på andra sidan Östersjön, finns bl a flera forna östländer. Det är ganska naturligt att det fanns, och fortfarande finns, ett stort antal sensorer i form av radaranläggningar innanför och i anslutning till Blekinges gräns. Omfattande flyg- och marinverksamhet skapar också ett behov av radaranläggningar. De stora och snurrande/nickande antennerna var svåra att dölja men klassificerades ändå som hemliga. De flesta hemligheterna har numera upphävts varför det nu går att presentera en lista över de allra flesta av dem. Merparten av de fasta radarstationerna är och var militära.

Civila fasta radarstationer i och nära Blekinge

Allmänt om civila radarstationer

Om vi undantar små radarinstallationer med mycket begränsad räckvidd, som t ex de som sitter i fartkamerorna, är de civila radarstationerna normalt kopplade till flygverksamhet, marin verksamhet och vädertjänst.

Fast radar för sjöfarten

RACON ('raketen' uppe till vänster) på fyren V Försänkningen, Karlskrona

Radarskärm med RACON-svar från Gåsfeten (morseidentifiering G, --.)

RACON ('raketen' längst upp till höger) på fyren Gåsfeten, Ronneby

Radar på mast utanför lotsstationen på Inre Ortholmen, Karlshamn

Vid Sjöfartsverkets lotsstation på Inre Ortholmen i Karlshamn finns det en enklare radaranläggning för sjöfarten. Före GPS:ens tid var det vanligt att lotsstationerna längs kusten kunde assistera sjöfarten med t ex lägesangivning vid svåra siktförhållanden.

RACON - RAdar beaCON, radarfyr

En RACON är en radarfyr som reagerar på en inkommande radarsignal från ett fartyg och återutsänder en ny radarsignal som bildar ett morsetecken på radarskärmen. Detta gör att radarfyren kan identifieras på ett säkert sätt. Morsetecknet ritas med start i RACON och därefter utåt mot skärmens kant. För att inte det uppritade morsetecknet ska skymma viktig information på radarskärmen gör RACON regelbundet uppehåll i sin sändning. Det finns två civila RACON i Blekinge skärgård. En RACON finns på fyren Gåsfeten utanför Ronneby (morseidentifiering G, --.) och en finns på fyren i sundet mellan Aspö och Kungsholmen utanför Karlskrona. Det är fyren vid Västra Försänkningen (identifiering med morsebokstaven K, -.-).

Ronneby radar - Sekundärradar för flyget (MSSR)

Ronneby radar (sekundärradar, MSSR) nära sjön Mien

Det finns idag en civil sekundärradar, "Ronneby radar", för det kontrollerade luftrummet kring Kallinge flygplats (F17) norr om Ronneby. Radarn är en s k MSSR (Monopulse Secondary Surveillance Radar). MSSR är för närvarande den vanligaste typen av radar för det civila flyget i Sverige. Ronneby radar är placerad i skogarna kring sjön Mien. Placeringarna av Ronneby radar och övriga sekundärradaranläggningar i Sverige finns tillgängliga för alla via Internet hos internationella myndigheter. Där framgår även räckvidderna. Blekinges luftrum (och en bra bit utanför Blekinge) täcks på höjden 2000 fot av minst fyra sekundärradar: Ronneby, Romele, Ängelholm och Småland (S Jönköping) radar. Eftersom radarn enbart är en sekundärradar krävs det att varje synligt objekt (flygplan) har en transponder (transponds = transmits in response dvs "sänder som svar") ombord. Transpondern tar emot en signal från sekundärradarn (1030 MHz) och återsänder direkt ett svar på en annan frekvens (1090 MHz). Svaret från transpondern innehåller en identifieringskod och flygplanets höjd. Koden är fyrsiffrig (siffrorna 0-7) och ställs in av piloten efter instruktioner av flygtrafikledningen vid varje flygning. Genom att sekundärradarantennen snurrar kan bäringen till flygplanet bestämmas. Bilden som levereras från sekundärradarn är fri från ovidkommande ekon som t ex ekon från terrängen, fåglar, regn, fartyg, .. etc. Nackdelarna med att enbart förlita sig på en sekunddärradar är bl a följande:

Det krävs en fungerande teknisk enhet (transponder) i flygplanet för att synas.
Blir det fel på flygplanets höjdmätare (t ex igensatt pitotrör) blir höjdangivelsen på radarn felaktig.
Det är lätt att som pilot manipulera den information som skickas från transpondern (den kan stängas av manuellt, höjdrapporteringen kan slås av, identifieringskoden kan ändras).
Flygande föremål av enklare slag, som kanske navigerat fel och ligger i vägen för flygtrafiken, syns inte.
Större fågelflockar som kan vara ett hinder syns inte.
Regnskurar, som kan vara ett hinder för visuell flygning, syns inte.
Inbäddade åskmoln med farlig turbulens för instrumenttrafik syns inte heller de på den sekundära radarn.
Flyghinder i form av t ex höga master, skorstenar och lyftkranar syns inte på radarn. Om denna information önskas får den läggas in i en elektronisk bakgrundsbild (skulle kunna missas vid nybyggnationer och tillfälliga arrangemang).

Primärradar dvs "vanlig radar" (PSR = Primary Surveillance Radar) finns idag endast i två områden av Sverige för det civila flyget. Det är luftrummet kring Arlanda och inflygningsområdena till Kastrup som ligger över svenskt område som övervakas med PSR. Närmaste civila primärradar finns under en radom i trakten av skånska Veberöd. I dess omedelbara närhet finns även en separat sekundärradar. Civil primärradar är vanligt förekommande vid större internationella flygplatser i utlandet.

Landningshjälp med radar - Precision Approach Radar (PAR)

Vid dålig sikt instrumentlandar flygplan normalt med hjälp av ILS (Instrument Landing System). Automatiska radiosignaler från sändare på flygplatsen ger kontinuerligt piloten styrsignaler i höjd och sida via ett instrument i flygplanet. Blekinges enda flygplats Kallinge (F17) har en ILS vid landning norrifrån. Det finns även ett mindre exakt instrumentlandningssystem som bygger på rundstrålande radiofyrar (NDB = Nondirectional Beacon) i banans båda förlängningar. I Kallinge (och även på Såtenäs) finns det ytterligare ett instrumentlandningssystem som är godkänt för civilt bruk. Det bygger på precisionslandning med hjälp av radar (PAR = Precision Approach Radar). PAR-antennen står uppställd bredvid banan och kan vändas så att den kan användas åt båda hållen dvs både vid landning söderifrån och norrifrån. PAR-antennen består av två antenner. Den ena antennen sveper i en horisontell sektor och håller reda på flygplanets läge i sida. Den andra antennen sveper samtidigt fram och tillbaka i en vertikal sektor och mäter flygplanets höjd. På köpet får man även avståndet till flygplanet. Korrektionsinstruktioner i höjd och sida meddelas från en mänsklig PAR-operatör på marken till planets pilot med enkelriktad talsändning via den vanliga flygradion. Ett numera ovanligt instrumentlandningssystem med flera fördelar som t ex att:

Flyghinder (som t ex fåglar eller andra luftfartyg) kan upptäckas.
Inga elektroniska instrument förutom flygradions mottagare behöver fungera i flygplanet.
Piloten avlastas och kan koncentrera uppmärksamheten på annat än att ständigt bevaka flygplanets läge under inflygningen.
Den mänskliga rösten med snabb återkoppling har en lugnande inverkan på piloten under besvärliga förhållanden.

GCA (Ground Controlled Approach) är en integrerad enhet bestående av både översiktsradar (primär- och/eller sekundärradar) och PAR.

Svenska militära radarstationer i Blekinge (och i Blekinges närhet)


Nedvikt och kamouflerad fast eldledningsradar PS-71 ingående i ArtE 719 på Tärnö utanför Karlshamn.	Tornradar (trr), PS-15, på Torhamnslandet i Blekinge.	Långehall N Hällaryd, Karlshamn.

Liten förkortningslista:
1D-radar: Ger primärt en dimension (t ex avstånd) till ett mål.
2D-radar: Ger bäring och avstånd till ett mål.
3D-radar: Ger målets bäring, avstånd och höjd.
Arte, ARTE, ArtE: Artillerieldledningssystem till bl a fasta och rörliga KA-batterier.
ARTE 710: F d Cig 710 (Cig = Centralinstrumentering). Bestod av bl a X-bandsradar PA-39 (huvudkomponenten) och två periskop (eldledning och observation). I KA fasta lätta batterier 7.5/57 (7.5 cm/mod 57) av serie 1 och 2.
ArtE 719: Efterföljare till ARTE 710 och bestod av bl a utvecklad och nedvikbar X-bandsradar PS-71, laseravståndsmätare och lågljus-TV (bl a KA fasta lätta batterier 7.5/57 serie 3).
ArtE 724: Utvecklad version av ArtE 719 med bl a HS-radar. Fem mål kunde följas samtidigt. (ERSTA-batterier 12/70).
CEFYL: Centrala flygsäkerhetsledningen.
ERSTA: ERSättning Tungt Artilleri (6 st fasta batterier 12 cm/mod 70, inom KA; Holmögadd, Söderarm, Landsort, Slite, Ystad och Trelleborg).
FYL: Flygtrafikledning, kontroll och övervakning av flygtrafik.
HS-radar, HSrr: Höj- och sänkbar radar. Radarn är nedsänkt under pansarskydd tills den verkligen behövs (t ex i ArtE 724, antennen fälls upp maskinellt på mindre än en minut).
KA: Kustartilleriet, år 1902-2000. Bildade Marinen tillsammans med Flottan.
Ksrr: Kustspaningsradar (PS-239, efter senaste revisionen).
Lfc: Luftförsvarscentral.
Lfc S2: Lfc i luftförsvarssektor Syd 2 ("Vargen", lades ned 1977).
Nsrr: Närspaningsradar (PS-615).
- - - - -
P  : Radar. Efter denna första bokstav följer en bokstav som anger användningen, ett ordningsnummer samt därefter ev en bokstav som anger installationen. De
      vanligaste installationerna är: /A = Flygburen, /F = Fast, markmonterad, /P = Projektil (robot), /R = Rörlig (i fordon), /S = Fartygsburen, /T = Transportabel
      och V = Vagnburen. Detta svenska militära beteckningssystem har inspirerats av det amerikanska AN-systemet (se längre ned på denna sida).
PA: Radar Eldledning flackbaneartilleri. En eller två dimensioner (t ex primärt avståndsmätning).
PE: Radar Eldledning luftvärn. Tre dimensioner.
PH: Radar Höjdmätning.
PI: Radar Igenkänning (IK).
PJ: Radar Jakt.
PN: Radar Navigering
PQ: Radar Special (signalspaning, ESM eller störning; se sidan om telekrig).
PS: Radar Spaning (och målangivning).
PV: Radar Väder.
- - - - -
PPI: Plan Polär Indikator, dvs vanlig bildskärm till radar där avstånd och bäring till målet direkt kan avläsas (eng. "Plan Position Indicator").
Rxx, Rxxx: Radarkompani/tropp som bemannar viss anläggning.
R12x: Rrkomp/tropp från F12 (Kalmar).
R17x: Rrkomp/tropp från F17 (Kallinge). F17 övertog några anläggningar från F12 1978 inför F12:s nedläggning.
Rgc, rrgc: Radargruppcentral (rgc äldre benämning).
Rrgc S2N: Den norra rrgc i luftförsvarssektor S2 (skulle legat i Abodaklint SV Oskarshamn men blev aldrig färdig).
Rrgc S2S: Den södra (och i praktiken enda !) rrgc i luftförsvarssektor Syd 2, "Myran".
Trr: Tornradar (PS-15).

Några olika militära radarstationer:

Kustspaningsradar (ksrr), PS-239.	Tornradar (trr), PS-15.	Närspaningsradar (nsrr), PS-615.	Eldledningsradar (primärt för avståndsmätning, men gav även viss bäringsinformation), PA-31.

X-bands eldledningsradar PS-71 med bl a hoppfrekvens, störskydd samt olika sökmoder. En central komponent i ArtE 719.

Fasta militära radarstationer i Blekinge som funnits tidigare

Marinens ksrr (PS-23 - PS-239, räckvidd c:a 40-60 km) fanns tidigare på två platser i Blekinge. Dels på Aspö ("Fåret" eller "Gruvan") utanför Karlskrona och dels på Listers huvud på Listerlandet ("Alkan"). Ksrr på Aspö var i bruk 1954-1992. Det fanns totalt 35 st ksrr i Sverige varav fyra var placerade vid radarskolan på KA4 i Göteborg.
Trr PS-15:13 (låghöjdsradar, s k "tornradar", med räckvidd upp till c:a 200 km) fanns i Branthalla på Torhamnslandet S Jämjö. Totalt 15 st PS-15 fanns i bruk. Radarn var litet speciell eftersom antennen var en metallins som befann sig i en roterande "burk" längst upp i en c:a 100 m hög mast. Viss höjdinformation erhölls eftersom radarn hade fyra olika vertikala lober. Horisontell lobbredd 1.0°. Trr fjärrstyrdes normalt från rrgc och saknade alltså bemanning.
Större flygspaningsradaranläggningar fanns i Torskors (jaktradarsystemet PJ-21/F som bestod av PS-14 och PH-13) strax norr om Karlskrona (R121, på "taket" av lfc S2 "Vargen") och på Säljö PS-65 (R120/R170, "Gåsen"). Vid båda dessa anläggningar fanns alltså såväl roterande spaningsradarantenner som nickande höjdmätningsradarantenner. Det fanns totalt nio PS-65 i Sverige. PS-14 hade max räckvidd kring 160 km (bristfällig höjdtäckning) och PS-65 var en höghöjdsradar med räckvidd upp till c:a 330 km. Totalt fanns det 23 operativa radartroppar av typ PJ-21 varav sex stycken "bergfasta" i omedelbar närhet av lfc typ I. Den ursprungliga spaningsradarn på Säljö var en PS-16 "Kråkan" (fr o m augusti 1953).
Söder om Spjutsbygd, som i sin tur ligger norr om Rödeby, fanns det tidigare en 3D-radar PH-39 (numera ersatt med en väderradar). Detta i nära anslutning till rrgc S2S "Myran". Räckvidd upp till c:a 400 km. Det fanns totalt sex PH-39 i Sverige.
På Ryssberget i närheten av Boafalls backe väster om Jämshög fanns det en stor 3D-radar PS-66 (R106) som kallades "Älgen". Totalt fem PS-66 användes i Sverige. Räckvidd upp till c:a 400 km. Radarn hade 14 vertikala lober och en horisontell lobbredd på 0.45°.
På ön Kobebus utanför Karlskrona fanns en luftspaningsradar (samma antenntyp som ksrr).
Marinens små nsrr (räckvidd c:a 20 km) fanns på flera håll i Blekinge. Bl a på Inre Ortholmen i Karlshamn, Västra Hästholmen, Kungsholmen, Utlängan och Gökalv.
Eldledningsradar (t ex ArtE 710 och ArtE 719) fanns bl a i anslutning till Kustartilleriets fasta batterier utanför Karlskrona (t ex på Tjurkö och Bollö) och Karlshamn (Sternö och Tärnö).
Anläggningen nära Långehall norr om Hällaryd i Karlshamns kommun.
Nordväst om Emmaboda fanns det en storradar "höghöjdsradar" PS-08 (R128/R178, "Tom" och senare "Zebran"). Antennen var 22.5 x 7.5 m och räckvidden drygt 400 km. Den horisontella lobbredden var 0.3°. Totalt fyra PS-08 var i drift. En nickande höjdradar PH-40 kompletterade Zebran. Höjdradarn flyttades senare till PS-65 R130/"Katten" på ön Furilden S Fårösund på Gotland.

Närspaningsradar (nsrr) på Inre Ortholmen i Karlshamns hamninlopp (aug 1975).

Närspaningsradar (nsrr) som råkat komma med långt till vänster i detta foto på Inre Ortholmen i Karlshamns hamninlopp (aug 1975).
Radarmasten framför huset till höger är civil och tillhör lotsstationen (se modernt foto längre upp på denna sida).

Nuvarande fasta militära radarstationer i och nära Blekinge

Av naturliga skäl går det inte här att i detalj redogöra för var de nuvarande militära radarstationerna är placerade i Blekinge och i Blekinges närhet. Andra länders ELINT har dock sedan länge lokaliserat, identifierat och analyserat samtliga våra fasta och rörliga radarstationer.

Yt- och låghöjdsspaning
Det radarsystem som sedan 1987 ständigt är igång runt våra kuster är PS-870. Radarn är en 2D-radar med två lober. En för ytövervakning och en för flyg på relativt låg höjd. Antennen är en massiv avhuggen parabolisk (eng. "truncated paraboloid") reflektor och jämförelsevis liten. Vet man inte var man ska titta efter radarn så är den ganska svår att upptäcka omedelbart ovanför trädtopparna. Radarn ligger på C-bandet (5-6 GHz), antennrotationen ligger på c:a 6 varv/minut och räckvidden är c:a 100 km. Tillverkare är ITT Gilfillan (USA). Den kommersiella beteckningen på radarsystemet är LCR (Land-based Coastal Radar). Systemet benäms också FALCON (= Frequency Agile Low COverage Netted). Efter den senaste (sista ?) uppgraderingen, som nyligen genomförts, ska nivån ungefär motsvara den som gäller för ITT’s moderna LCR2020-system. Höjdtäckning c:a 0-3000 m. Tillverkaren är uppenbart stolt över sina leveranser till Sverige och har i olika presentationsmaterial tagit exempel och bilder från Sverige.

FYL-radar
FYL-radarn PS-810/F används sedan början av 1970-talet för övervakning och kontroll av militär flygtrafik. Radarn finns inuti en radom (diameter 16.5 m) på ett betongtorn. Radarn ligger på L-bandet (1.26-1.35 GHz). Lobvinkel 1.3° och med en antennrotation på 6 eller 12 varv per minut. Radarn är levererad av den italienska firman Selenia med ursprungsbeteckningen ATCR 2T (Air Traffic Control Radar).

3D-radar för höghöjdsspaning
PS-860 är en 3D-radar som varit operativ i Sverige sedan början av 1980-talet. 2003 moderniserades åtta av PS-860 som därefter benämns PS-861. Radarn är avsedd för flygmål på medelhög och hög höjd. Räckvidd upp till c:a 400 km, höjdtäckning upp till c:a 30 000 m och antennrotation c:a 6 varv/minut. Radarn ligger på S-bandet (2-4 GHz). Tillverkare är ITT Gilfillan (USA) och grundbeteckningen enligt USA:s militära system är AN/SPS-48. Antennen är tämligen stor (c:a 5 x 5 m), platt och kvadratisk. Antennloberna är elektriskt styrda med fasstyrda antennelement ("phased array").

Ytspaningsradar
PS-640 är en ny, liten och enkel ytspaningsradar som håller på att installeras längs våra kuster. FMV har öppet redovisat att det är 48 anläggningar som till slut ska finnas. Bl a har man använt de gamla tornradarmasterna (för Blekinges del på Torhamnslandet). PS-640 är huvudsakligen en vanlig civil 2D-radar av typen "Terma Scanter" (tillverkare Terma, Danmark). Frekvensområdet ligger i X-bandet (9.0-9.5 GHz), antennrotation är 12-48 varv/minut och räckvidden drygt 40 km. Antennen placeras på 15-100 m höjd. Antennen är 21 fot lång (c:a 7 m) och polarisationen på EM-vågorna är cirkulär. Radarn ska bl a användas för att bevaka våra gränser enligt Schengenavtalet. I och med att radarn är en civil produkt saknar den kvalificerat skydd mot avsiktlig störning. Med tanke på bl a havsbaserad vindkraft och deras radarstörande inverkan utreds nu om PS-640 (eller liknande stationer) även kan placeras ute till havs.

GCA
Fr o m 2007 har ITT Gilfillan (USA) levererat en ny typ av landningsradar till Flygvapnet. Systemet heter GCA-2000 (GCA = Ground Controlled Approach) och är en kombinerad ATC (air traffic control) och PAR (precision approach radar). Systemet är mycket flexibelt och bl a dess placering relativt start/landningsbanan är mindre kritisk jämfört med det nuvarande gamla PAR-systemet. Byte av banriktning kan göras på mindre än en minut. ASR/SSR/PAR-funktionerna (ASR = airport surveillance radar, SSR = secondary surveillance radar, PAR = precision approach radar) är tillgängliga samtidigt. ASR-delen täcker c:a 0-2500 m höjd och upp till 55 km avstånd. SSR-delen kan nå upp till avstånd mellan 110-220 km och PAR-delen når c:a 25 km. ASR och SSR har täckning runt om (360°) medan PAR-delen i grundutförande är begränsad till -1° till +7° vertikalt och 30° horisontellt. Grundbeteckning enligt USA:s militära beteckningssystem: AN/MPN-25.

Väderradar
Som tidigare nämnts ersattes 3D-radarn PH-39 i anslutning till rrgc "Myran" norr om Rödeby med en väderradar PV-883. Väderradarn, som installerades år 1990, används både civilt och militärt. Radarn ligger på C-bandet (c:a 5.6 GHz), har räckvidden 240 km, antennhöjden 122 m och en lobbredd på 0.9°. Antennen skyddas av en radom på strax under 7 m diameter. I och med att Sveriges 12 väderradarstationer, som en del ägs och drivs av SMHI och de övriga sköts av Försvarsmakten, är med i meteorologiska utbyten så finns bl a stationernas lägen och tekniska data tillgängliga för alla via Internet hos internationella organ. Nya väderradarsystem från leverantören Telvent är på väg in i försvaret.


Väderradar, PV-883. Radarn står på samma plats som den tidigare 3D-radarn PS-66 "Falken" (R136) utanför Åtvidaberg.	Återanvänt fundament till en radar PH-39 vid rrgc "Hinden".

Radar på Bornholm
Den danska ön Bornholms högsta punkt Rytterknægten ligger 117 km nästan exakt rakt söderut från Karlshamns kyrka. Där finns ett utsiktstorn varifrån man genom åren på ett mycket åskådligt sätt kunnat följa radarutvecklingen på den närbelägna militära radarstationen. Numera har den tidigare spaningsradarn och den nickande höjdradarn ersatts med en modern 3D-radar ungefär motsvarande den svenska PS-861. Det finns även bl a en väderradar i området (mindre än 100 m NO huvudradarn). Danmark har totalt fyra väderradaranläggningar. Radaranläggningarna på Bornholm kan studeras t ex via de mycket detaljerade flygbilderna på www.eniro.se (Rytterknægtens utsiktstorn i mitten av bilden, N55.11170° E14.88925°). Danmark har totalt fyra militära 3D-radarstationer av liknande typ (Skagen, Skrydstrup, Skalstrup och Bornholm). Radarstationerna vid Skrydstrup och Skalstrup är flyttbara och av typen Lockheed Martin AN/TPS-77 (räckvidd c:a 450 km). De danska radarstationerna är kopplade till den helrenoverade gamla tyska "Bunker 1137" på flygplatsen Karup där det danska flygvapnets "Control and Reporting Centre" (CRC) finns.

Anm 1: USA:s "AN"-beteckningar (AN = US "Army-Navy") för elektronisk militär utrustning, som började användas under andra världskriget, innebär att första bokstaven efter "AN/" anger hur/var utrustningen initialt installerats (t ex: A = "Piloted aircraft", B = "Underwater mobile/submarine", F = "Fixed ground", G = "General ground use", M = "Ground mobile", P = "Portable", S = "Water", T = "Ground transportable", ..). Den andra bokstaven efter "AN/" anger utrustningens ursprungliga typ (t ex: L = "Countermeasures", P = "Radar", Q = "Sonar/underwater sound", R = "Radio"). Den tredje bokstaven anger vad utrustningen först använts till (t ex: C = "Communications", D = "Direction-finding/surveillance", N = "Navigation", Q = "Special purpose", R = "Receiver", S = "Search/detection/range bearing", T = "Transmitting", X = "Identification/recognition", Y = "Surveillance and control", ..).
Siffrorna som följer efter de tre ovannämnda bokstäverna anger vilket nummer i ordningen utrustningen noterats i beteckningssystemet (jämfört med utrustningar av samma typ). Står det "(V)" efter siffrorna anger det att utrustningen kan konfigureras till ett antal olika plattformar och/eller systemapplikationer. Eventuell siffra efter "(V)" anger vilken variant det är av plattform/systemapplikation (t ex: "3" => den tredje varianten). Anm 2: De frekvensband som används för olika radarsystem har olika beteckningssystem. På denna webbplats har de traditionella beteckningarna valts eftersom de fortfarande är vanligast i Sverige. Detta innebär att t ex: S-bandet hamnar på frekvensbandet 2-4 GHz (motsvarar våglängdsbandet 15-7.5 cm), C-bandet på 4-8 GHz (7.5-3.75 cm) och X-bandet på 8-12 GHz (3.75-2.5 cm). Enligt NATO:s nya system innebär t ex: E-bandet 2-3 GHz (15-10 cm), F-bandet 3-4 GHz (10-7.5 cm), G-bandet 4-6 GHz (7.5-5 cm), H-bandet 6-8 GHz (5-3.75 cm), I-bandet 8-10 GHz (3.75-3 cm) och J-bandet 10-20 GHz (3-1.5 cm).