Telekrig (eng. Electronic warfare, EW) med inriktning mot radar (ELINT)
Allmänt om telekrig
Telekriget kan som det mesta annat användas på ett positivt förebyggande, skyddande och försvarande sätt men också negativt på mer attackerande destruktiva sätt. I samband med andra världskriget ökade användningen av elektronik i militära sammanhang mycket snabbt. Ju större användningen blev desto större blev behovet av att detektera, analysera, skydda sig emot och störa motståndarens elektromagnetiska utrustning. Medel, motmedel, motmedel mot motmedel, .. etc etc. För att kunna få tidig förvarning och för att kunna skydda sig mot attacker blev det alltmer väsentligt att hålla sig väl framme inom telekrigsområdet. Som illustration till vikten av (och faran med !) tekniskt övertag ("technical supremacy") inom telekrigsområdet finns bl a följande klassiska exempel från andra världskriget:1. Tysk spaning mot den engelska radarforskningen i Bawdsey
I mars 1936 etablerades ett forskningscenter för radar (då kallad RDF = Radio Direction Finding) i det lilla samhället Bawdsey på den Engelska östkusten c:a 120 km NO London. De åtta stora masterna (fyra för sändning och fyra för mottagning) i Bawdsey hade gjort tyskarna nyfikna och de genomförde tre spaningsflygningar i närheten med luftskeppet Graf Zeppelin II (LZ 130) under juli-augusti 1939. Detta var världens första flygning med avsikt att samla in elektroniska underrättelser (ELINT). Avsikten var att ta reda på om masterna eventuellt kunde ha något samband med en radarliknande funktion. Dock bedömdes de inte ha detta eftersom tyskarna vid spaningsflygningarna inte fann några intressanta signaler. Tyskarnas egna bättre och mer utvecklade radarsystem låg också högre upp i frekvens (t ex "Freya" på 125 MHz dvs c:a 2.4 m våglängd) än britternas betydligt sämre (c:a 20-30 MHz, 15-10 m våglängd). Tyskarna detekterade alltså inga tecken på "radarsignaler" på de VHF-frekvenser som de då lyssnade på. Engelsmännen klarade således att både hemlighålla och få behålla sitt radarsystem relativt intakt i krigets inledningsskede tack vare att det var mycket sämre och ålderdomligare än vad tyskarna föreställde sig.2. Ubåtsjakt med radar
Tyskarnas ubåtar (kallades p g a sin taktik "Wolf packs" dvs vargflockar) ställde till med mycket skada för den allierade sidan under andra världskriget. Samtidigt var det färre än 10 000 av de mer än 40 000 tyska sjömännen på den tyska flottans ubåtar som överlevde kriget. Av de som överlevde hade hälften tillfångatagits av de allierade. I inledningen av 1942 började radarn ASV Mk II, på 200 MHz eller 1.5 m våglängd, (ASV = Air-to-Surface Vessel (Radar)) användas på allierade flygplan för att lokalisera tyska ubåtar när dessa var tvungna att ladda sina batterier i ytläge. Detta sätt att hitta tyska ubåtar fungerade bra ända tills ubåtarna hösten 1942 började använda mottagaren/radarvarnaren "Metox R203" för frekvensområdet 80-330 MHz dvs våglängderna 3.8-0.9 m. Metox-mottagarna tillverkades av det franska bolaget med samma namn (efter den franska uppfinnaren Metox Grandin) i det då tyskockuperade Paris. De tyska ubåtarna kunde med Metox uppfatta de allierades radarsignaler på ett större avstånd än vad radarn kunde upptäcka dem på ("R² advantage", se förkortningslistan nedan) och hade därför tid att dyka innan de upptäcktes. De allierade förstod så småningom att deras metod att hitta tyska ubåtar inte längre fungerade och installerade den nyutvecklad S-bandsradarn ASV Mk III med c:a 10 ggr högre frekvens (9.4 cm våglängd) än de tidigare radarsystemen (ASV Mk II) på spaningsflygplan i början av 1943. De tyska ubåtarna som bara lyssnade på de tidigare lägre radarfrekvenserna kunde nu återigen lätt hittas.Tyskarna arbetade intensivt med att försöka identifiera den nya metod som de allierade använde. En teori var att de allierade använde infraröd detektering på något sätt. En annan teori var att de allierade kunde detektera tyskarnas radarvarnare (enligt uppgift kom denna avsiktligt felaktiga information från en påhittig engelsk pilot som blivit tysk krigsfånge). Under en period blev därför radarvarnarna förbjudna att använda på de tyska ubåtarna. Eftersom tyskarna kom in på felaktiga spår lade de ner mycket tid och resurser helt i onödan. De allierade fick ett tekniskt övertag tack vare den nya metoden att använda S-bandsradar. Om tyskarna hade haft information om de allierades uppfinning av elektronröret "hålrumsmagnetronen" (eng. "cavity magnetron"), som praktiskt möjliggjorde den kraftigt höjda radarfrekvensen, hade de snabbt kunnat installera verkningsfulla mottagare även för detta frekvensområde i ubåtarna. Ett aktivt, brett och förutsättningslöst inhämtande av elektroniska underrättelser (ELINT), t ex när de flög över England, skulle fångat upp de inledande proven med magnetronen och radarfrekvenser i S-bandet. Tyskarna tog senare fram bl a olika versioner av "Naxos" radarvarningsutrustning (tillverkad av Telefunken med våglängdsområdet 8-12 cm) som kunde detektera såväl ASV Mk III som en annan typ av S-bandsradar i flygplan som kallades "H2S" ("H2S" = "Home Sweet Home").
Det blev många turer vad gäller medel och motmedel i jakten på de tyska ubåtarna. Senare ASV-modeller utrustades t ex med en inkopplingsbar begränsare av den utsända radarsignalen som gav de tyska ubåtarna intrycket av att flygplanet inte närmade sig trots att det gjorde det.
"Huff-Duff" (benämningen på HF/DF = High-Frequency Direction Finding) som monterades på de allierades krigsfartyg fick stor betydelse i jakten på ubåtarna. Med "Huff-Duff" pejlades de tyska ubåtarna in när de inför ett anfall på en allierad konvoj skulle samlas till en "Wolf pack". I detta sammanhang hade avslöjandet av den tyska krypteringsmaskinen "Enigma" en väsentlig betydelse. Även bl a den brittiska sonarn "ASDIC", som fanns framme i ett grundutförande redan år 1937, var av vikt vid ubåtsjakterna. Tyskarnas nyutveclade snorkel, som möjliggjorde att ubåtsbatterierna kunde laddas med ubåten dold strax under havsytan, kom fram så sent i kriget att den aldrig hann få någon nämnvärd betydelse i andra världskrigets ubåtsjakt.
3. Klein Heidelberg Parasit (KHP)
I augusti 1943 satte tyskarna igång ett finurligt passivt system för upptäckt av engelska flygplan. Man använde sig av britternas egna radarsignaler från det fasta CH-systemet ("Chain Home"). KHP bestod av två intilliggande mottagare där en tog emot signalen direkt från en lämplig brittisk CH-sändare och den andra tog emot den svagare reflekterade CH-signalen från flygplanet. Med hjälp av signalernas tidsdifferens och den uppmätta bäringen till den reflekterade signalen från flygplanet, kunde flygplanets position räknas ut med relativt god noggrannhet. CH-sändaren, vars position var känd sedan tidigare, och KHP-stationen låg i varsin brännpunkt i den ellips på vilken flygplanets position måste finnas. Prestanda var mycket bra för KHP samtidigt som den var lätt att dölja (ingen elektromagnetisk utsändning), svår att störa ut (en störning från britterna skulle stört ut det egna radarsystemet) samt okomplicerad och billig. Tyskarna hade totalt sex KHP-stationer längs kusterna i Nederländerna, Belgien och Frankrike. KHP var den första s k bistatiska (sändare och mottagare på långt avstånd ifrån varandra) radaranläggningen av "hitchhiker"-typ (den "liftar" med en vanlig monostatisk radar, detta dessutom med en radar från motståndarsidan dvs "noncooperative").Ovanstående exempel illustrerar tydligt flera viktiga beståndsdelar i telekrigssammanhang (inriktning mot radar dvs ELINT):
- Spana ständigt av det elektromagnetiska spektrummet (ELINT) från land, fartyg och flygplan (gärna också från satellit). Hitta, identifiera och analysera speciellt nya frekvensband, sändare, signaler och signalmönster.
- Spana förutsättningslöst även utanför de traditionella, kända och förmodade frekvenserna.
- Bygg upp och aktualisera ständigt ett signalreferensbibliotek med radarsignaturer från såväl vänner som potentiella fiender (för användning i operativa ESM-system).
- Ligg ständigt på framkant när det gäller den egna tekniska utvecklingen inom det elektromagnetiska området.
- Glöm inte bort historien!
- Var noga med hög sekretess och minimera elektromagnetiskt läckage när det gäller egen ny teknik.
- Det finns eller kan tas fram motmedel mot allt. -Tiden är livsviktigt avgörande!
- De egna systemen kan komma att användas mot en själv.
- Använd fantasin.
- Överraska!
Ett antennmässigt välutrustat "forskningsfartyg" (dvs signalspaningsfartyg) från ett närbeläget östland gästar Karlshamns hamn senhösten 1973.
Lägg bl a märke till de sju radarantannerna och de två stora pejlantennerna av "Crossed Loop Antenna"-typ akter ut (dvs till höger i bilden).
 |
|
kunde man sommaren 1992 se NSA Field Station på Teufelsberg. Denna mycket omfattande signalspaningsanläggning låg i gamla Väst-Berlins brittiska sektor och avspanade alla intressanta delar av det elektromagnetiska spektrummet. (Anm: "Teufel" betyder för övrigt "djävul" på tyska). |
(eng. "Loop Antenna Array"). |
Strategisk signalspaning
När det gäller strategisk signalspaning i Sverige är det FRA (Försvarets Radioanstalt) och SÄPO (Säkerhetspolisen) som har dessa uppgifter. Den tekniska signalspaningen (TES, ELINT) har inte den problematik som diskuterats mycket angående hot mot den personliga integriteten. Den tekniska signalspaning som bedrivs från land, fartyg och flygplan i FRA:s regi borde rimligen kunna uppfattas som positiv i alla läger i Sverige. I Blekinges skärgård har det tidigare funnits en större FRA-anläggning inriktad mot teknisk signalspaning. FRA:s tekniska signalspaning har bl a som uppgift att ständigt uppdatera ett signalreferensbibliotek (SRB) åt Försvarsmakten. SRB innehåller även uppgifter om svenska och vänskapliga radarsystem eftersom Försvarets ESM-system (t ex de PQ-system som finns på marinens fartyg) direkt måste kunna skilja på vän och fiende.Några vanliga förkortningar och begrepp inom telekrigsområdet
Inom telekrigsområdet finns det en mycket stor mängd specialförkortningar och begrepp. Bara genom att läsa igenom förkortningarna och vad de står för får man en grundkunskap om vad telekrig innefattar. Vissa av begreppen är knutna till en speciell tillverkare. Andra begrepp och förkortningar är nationella. Det kan vara svårt att ta till sig och förstå litteratur och diskussioner i ämnet telekrig om förkortningarna och specialtermerna inte förklaras. För att underlätta kommer därför här en förteckning över de vanligaste allmänna förkortningarna och begreppen som används i samband med telekrig (svenska förkortningar är kursiverade):ACINT: Acoustic intelligence, non compressible fluids (akustisk information, i vätskor)
ADS: Active denial system, "pain ray" (högfrekventa mikrovågsvapen på c:a 95 GHz som genom inre upphettning orsakar intensiv smärta hos människor)
AESA: Aktiva elektriskt styrda antenner, avancerade gruppantenner
AEW: Airborne early-warning (radar), (radar monterad på flygplan för att få ökad räckvidd för mål på låg höjd)
AEW&C;: Airborne early warning and Control
AOA: Angle of arrival (bäringen till en EM-källa)
ARW: Antiradiation weapons
ASARS: Advanced synthetic-aperture radar system
AWACS: Airborne warning and control system
Beaconing: Innebär att ECM-åtgärder sätts in för tidigt så att de röjer närvaron innan den skulle upptäckts t ex av radar
C², C2: Command and control (ledningsfunktion)
C²W, C2W: Command and control warfare
C³, C3: Command, control and communications (lednings- och kommunikationssystem)
C³CM, C3CM: C³ countermeasures (åtgärder mot C³)
C³I, C3I: C³ and intelligence (C³ och underrättelser)
C4ISR, C4ISR: Command, control, communications, computers, intelligence, surveillance and reconnaissance (lednings- och kommunikationssystem, datorer, intelligenta system, spaning och övervakning)
C4ISTAR, C4ISTAR: Command, control, communications, computers, intelligence, surveillance, target acquisition and reconnaissance
CESM: Communications ESM (operativ signalspaning mot meddelandetrafik för direkt bedömning av ev hot)
COMINT: Communications intelligence (signalspaning mot meddelandetrafik dvs informationsinnehållet i sändningen, en del av SIGINT)
Chaff: S k "remsor", passivt ECM mot radar. Optimalt lika lång som radarsignalens halva våglängd
COMJAM: Communications jamming (avsiktlig störning av signaler för kommunikation)
COTS: Commercial off the shelf (civil teknik som används i militära tillämpningar, avger mer ickeönskad EM-strålning)
CVR: Crystal video receiver (vidöppen mottagare från, i princip, DC till mikrovåg)
CW: Continuous wave (kontinuerlig signal till skillnad från t ex puls)
D5, D5: Deceive, deny, disrupt, degrade and destroy (vilseleda, avvisa, störa, göra verkningslöst, förstöra; t ex PNT)
DC: Direct current (likström)
DD: Differential doppler (= FDOA)
DDOA: Doppler difference of arrival (frekvensändring p g a rörelse, för lägesbestämning)
DECM: Deceptive ECM (avsikt att vilseleda)
DEW: Directed-energy warfare/weapons (t ex HPM, eller mycket kraftig laser)
DEW: Distance early warning (radar line)
DF: Direction finding (pejling)
DIRCM: Directional infrared countermeasures (motverkanssystem mot IR-följande vapen)
DME: Distance measuring equipment (distansmätningsutrustning ofta i transponderutförande)
DOA: Direction of arrival
DSSS: Direct-sequence spreadspectrum (signals),
DTOA: Difference TOA
EA: Electronic attack (elektronisk attack = ECM + ARW & DEW)
ECCM: Electronic counter-countermeasures (åtgärder mot ECM)
ECM: Electronic countermeasures (åtgärder mot elektroniska system som t ex radar)
ELINT: Electronics intelligence (elektronisk signalspaning dvs inte riktad mot informationsinnehållet, en del av SIGINT)
EM: Electromagnetic (elektromagnetisk)
EMCON: Emission control (begränsad och välkontrollerad sändning)
EMKON: Kontrollerad emission (= EMCON)
EMSC: Electromagnetic Spectrum Control
EOB: Electronic order of battle (antal och typer av elektroniska system riktade mot oss)
EP: Electronic protection (elektronisk protektion, hette tidigare ECCM)
EPM: Electronic protective measures (= ECCM, EPM används främst i Europa)
ERP: Effective radiated power (effektivt utstrålad effekt, [W])
ES: Electronic (warfare) support (elektronisk stödverksamhet, hette tidigare ESM)
ESM: Electronic (warfare) support measures (operativ elektronisk signalspaning för direkt bedömning av ev hot)
EW: Electronic warfare (telekrig); EW = ES + EA + EP (tidigare: EW = ESM + ECM + ECCM)
FA: Frequency agility (bredbandig radar som ändrar sin frekvens för att t ex bli svårare att identifiera och störa)
FCG: Flux compression generator (teknologi som används i elektromagnetiska bomber med DC-pulseffekter på flera Terawatt [TW])
FDOA: Frequency difference of arrival (frekvensskillnadsmätning för lägesbestämning)
FERRET: Flygplan, fartyg eller fordon speciellt utrustat för att detektera, lägesbestämma, spela in och analysera EM-strålning
FH: Frequency hopping (frekvensen byts "slumpmässigt")
FIS: Foreign instrumentation signals/service (se FISINT)
FISINT: Foreign instrumentation signals intelligence (en del av ELINT, t ex telemetridata och videodata)
FLIR: Forward looking infrared (ger en IR-bild av omgivningen framför)
FM: Frequency modulation (frekvensmodulering, EM-vågens frekvens ändras)
FOA: Frequency of arrival
GMTI: Ground moving target indicator (detektering av rörliga markmål, m h a radar)
HPD: High PRF pulse doppler (PRF c:a 200-300 kHz, jfr LPD och MPD)
HPM: High power microwaves (extremt kraftiga mikrovågspulser som stör/förstör elektroniska system)
ICE: Interference cancellation equipment (minskar effekterna på den egna trafiken av annans och/eller egen störning)
IFF: Identification friend or foe (identifieringssystem för främst flygplan)
IFM: Instantaneous frequency indication
Interferometer: Interferometer dvs system som jämför en signals faser i olika kanaler t ex i samband med lägesbestämning
IR: Infrared (infraröd)
IRCM: Infrared countermeasures (åtgärder mot system inom det infraröda området)
IRINT: Infrared intelligence (informationer från infraröda sensorer)
IRLS: Infrared linescan (IR-utrustning som t ex ger en bild av terrängen under en flygande farkost)
ISR: Intelligence, surveillance and reconnaissance (underrättelseverksamhet, övervakning och spaning)
Jam, Jammer, Jamming: Avsiktligt störa, störare, störning; aktiv ECM
JMR: Jammer (störare, störsändare, störkälla)
JSR, J/S: Jammer-to-signal ratio (störövervikt)
JSSR: Jam-to-signal ratio required (nödvändig JSR för att uppnå önskad effekt)
KOS: Kommunikationssignalspaning (= COMINT)
LASINT: Laser intelligence (information från laser)
LBI: Long Baseline Interferometry (långbasinterferometri för lägesbestämning av källa, bygger på fasskillnad)
LFM: Linear FM (lnjär FM)
LO technology: Low observable technology (se Stealth)
LOB: Lines of bearing (bäringslinjer till EM-källa, för ungefärlig lägesbestämning)
LOROP: Long-range oblique photography (kamerasystem som ger bilder "snett uppifrån" med hög upplösning från hög höjd och stort avstånd placerat t ex i flygplan eller satellit)
LOS: Line of sight (siktlinje)
LPD: Low PRF pulse doppler (PRF på några hundratal Hz, jfr HPD och MPD)
LPE: Low probability of exploitation (radar), (radar med liten sannolikhet att kunna utnyttjas av någon annan)
LPI: Low probability of intercept (radar/emitters/transmissions), (radar/EM-strålare/sändningar med liten sannolikhet för upptäckt)
LPID: Low probability of identification (radar), (radar med liten sannolikhet för identifiering)
LPIR: LPI radar (radar med liten sannolikhet för upptäckt)
LRCS: Low radar cross section (targets) dvs mål med liten RCS
LRR: Long Range Radar (radar avsedd för att upptäcka mål på stora avstånd)
MASINT: Measurement and signature intelligence (bl a RADINT, RINT, ACINT, LASINT, OPINT, IRINT, ..)
MASS: Multi Ammunition Softkill System (effekt i UV-ultravioletta-, EO-elektrooptiska-, laser-, IR- och radarområdet)
mmW, MMW: Millimeter-wave (radar), (radar i frekvensområdet 30-300 GHz dvs i våglängdsområdet 10 - 1 mm)
MPC: Multi-purpose consoles (arbetsstation kopplad till bl a radarsystem)
MPD: Medium PRF pulse doppler (jfr LPD och HPD)
MTD: Moving target detection (se MTI)
MTI: Moving target indication (radar som visar rörliga ekon och undertrycker stillastående och långsamma)
MVR: Muzzle Velocity Radar (radar, ofta monterad på en kanons eldrör, som mäter projektilens utgångshastighet)
NAVWAR: Navigation Warfare (navigationskrigsföring, PNT för eget bruk säkerställs och maximeras medan den fientliga användningen minimeras)
NOS: Night observation surveillance
NVG: Night vision goggles (bildförstärkare)
ODR: Overland downlook radar
OPINT: Optical intelligence (optiska informationer)
OTH: Over-the-horizon (radar), (radar som från marken kan upptäcka mål på avstånd upp till c:a 4000 km)
PA: Pulse amplitude (pulsamplitud)
PD: Pulse doppler (en typ av radar som utnyttjar de frekvensvariationer som uppkommer då ekon är i rörelse)
PD: Pulse duration (pulslängd/-bredd [s])
PDF: Precision DF (pejl(-ing) med stor noggrannhet)
PDS: Passive detection system (detekterar närvaron av EM-sändare)
PDW: Pulse descriptor word(s) (parametrar som beskriver en radarpuls, t ex PD, PA, RF, AOA, modulation och polarisation)
PELS: Precision emitter location system (system som kan lägesbestämma en källa med stor noggrannhet t ex FDOA och/eller TDOA)
PELSS: Precision emitter location and strike system
PNT: Positioning, navigation and timing (Svar på: Var är jag/annat objekt ?, Hur når jag målet ? och Är mina system synkroniserade ?)
POI: Probability of intercept (EW-systemets sannolikhet att detektera en signal från det att den når fram tills dess att det blir för sent)
PPI: Plan position indicator (oftast radarskärm med indikering av bäring och avstånd, ibland "planpolär indikator")
PQ: Huvudsakligen radarsignalspaning (ESM, dvs operativ för direkt bedömning av ev hot)
PRF: Pulse repetition frequency; PRF = 1 / PRI, (PRF = pulsrepetitionsfrekvens dvs antal sändningspulser per sekund, [Hz])
PRI: Pulse repetition interval; PRI = 1 / PRF, (PRI = pulsrepetitionsintervall dvs tiden mellan två på varandra följande sändningspulsers början, [s])
PW: Pulsewidth (pulsbredd, se PD)
R² advantage: R²- fördel. För radarstörare och -signalspaning avtar signalen med faktorn 1 / R² medan radarns reflekterade signal från målet avtar betydligt snabbare med faktorn 1 / R4, (R är avståndet [m])
RADINT: Radar intelligence (radarinformation)
RAM: Radar absorbent material (radarabsorberande material)
RCVR: Receiver (mottagare)
RCS: Radar cross section (radarmålyta, [m²])
RDF: Radio DF
RESM, R-ESM: Radar ESM
RF: Radio frequency (radiofekvens, används allmänt om EM-strålning för radio/radar-tillämpningar)
RINT: (Unintentional) Radiation intelligence (underrättelser från läckande, icke-informationsbärande EM-strålning från utrustningar och system)
RPV: Remotely piloted vehicle (se UAV)
rrSIS: Radarsignalspaning (bl a efterföljare till PQ på marinens fartyg)
RWR: Radar warning reciever (mottagare som indikerar när den tar emot radarsignaler)
SAR: Synthetic-aperture radar
SAT: Signaturanpassningsteknik för att försvåra/undgå upptäckt, klassificering och identifiering (Multi-spectral signature management and reduction)
SEI: Specific emitter identification
SIGINT: Signals intelligence (signalspaning)
SIGUND: Signalunderrättelsetjänst (= SIGINT)
SIS: Signalspaning eller signalunderrättelsetjänst
SLAR: Side-looking aircraft radar
Smygteknik: Se "stealth"
SOI: Signals of interest (intressanta signaler)
SOJ: Stand off jamming (avsiktlig bakgrundsstörning från säkert avstånd)
SRB: Signalreferensbibliotek som tas fram av FRA (strategisk ELINT) till Försvarsmaktens taktiska ESM-system (t ex PQ)
SSH: Scanning superheterodyne (receiver), (mottagartyp för relativt smalbandiga EM-vågor)
SSL: Single station/site location (lokalisering av EM-källa från enbart en mottagarstation, möjligt upp till c:a 30 MHz)
Stealth: Olika s k smygtekniker för att göra flygplan, båtar, ubåtar, människor, utrustning .. etc mindre synligt för t ex radar, IR-spaning och sonar
TAR: Target acquisition radar (spaningsradar på anordning som t ex lvrb)
Technical supremacy: Tekniskt övertag
TES: Teknisk signalspaning (= ELINT)
TEWS: Tactical EW system (taktiskt EW-system, t ex en kombinerad utrustning för RWR och ECM)
TDOA: Time difference of arrival (tidsdifferensmätning av signals ankomst för lägesbestämning av källa)
Telekrig: Upptäcka, lägesbestämma, identifiera, analysera, spela in, katalogisera, skydda sig emot, lura och störa EM-källa/sensor (se även TK och EW)
TFR: Terrain-following radar (radar i flygplan som ger en bild av jordytan)
TJS: Tactical jamming system (taktiskt störningssystem)
TK: Telekrig, dvs att maximera de egna möjligheterna till användning av EM-spektrum medan motståndarens användningsmöjligheter minimeras
TOA: Time of arrival
Triangulation: Triangulering eller krysspejling
TTR: Target tracking radar (eldledningsradar)
UAS: Unmanned aircraft system (se UAV)
UAV: Unmanned aerial vehicle (obemannat flygplan)
UAVS: Unmanned-aircraft vehicle system (se UAV)
UUV: Unmanned underwater vehicle (obemannad undervattensfarkost)
UWB: Ultra wide-band (extremt bredbandig dvs mottaglig för ett mycket stort frekvensområde EM-strålning)
VMS: Varnar- och motverkanssystem
XMTR: Transmitter (sändare)
En LPI radar, dvs en radar med liten sannolikhet för upptäckt av operativ enhet med signalspaningsutrustning, kan ha bl a följande utförande:
- Låg uteffekt
- Stark riktverkan
- Oriktad sändning
- Oförutsägbara ("pseudoslumpmässiga") sökmönster
- Varierande/hoppande sändningsfrekvens
- Arbetar med teknik utan pulser (FMCW)
- Vågformsföränderlig
- "Bistatic radar", dvs radar med mottagaren skild från sändare